Lär svenska

Dessa texttyper är vanligt förekommande på delprov C, Skriva. De är därför bra att repetera innan provet. Under själva provet får du några olika texttyper att välja mellan - välj den som du känner dig säkrast på!

Debattartikel/debattinlägg

 

Är uppbyggd av en tes (åsikt) och argument.

 

Argumenten måste vara relevanta och höra ihop med tesen. Det är bra om argumenten är rangordnade – det bästa först.

 

Argumenten kan antingen vara sakargument eller värderande argument. Sakargumenten bygger på fakta (forskning, undersökningar) och de värderande argumenten bygger på personligt tyckande/åsikter. Sakargumenten är starkare än de värderande.

 

Det är bra att bemöta motargument.

 

Man ska undvika personangrepp och generaliseringar och vara försiktig med värdeladdade ord.

Texten ska bara innehålla det som är relevant (för tesen) men ändå vara beskrivande så att även läsare som inte vet så mycket om ämnet kan förstå.

 

Eftersom man vill övertyga läsaren om att mina åsikter (som jag skriver om) är de bästa kan det vara bra att ha läsartilltal i texten. Man kan också ha med retoriska frågor som man besvarar.

 

Källhänvisningar kan behövas:

• Om det är ett debattinlägg som utgår från en annan text/artikel måste man vara noga med att hänvisa till den texten/artikeln.

• Källhänvisningar till sakargument ger argumenten mer trovärdighet och tyngd.

 

Ett debattinlägg utgår från en annan text och fungerar som ett tillägg/kommentar/svar på det.
En debattartikel utgår inte från någon annan text (men man kan plocka argument från andra texter). Båda handlar om aktuella ämnen.

 

Struktur

• Rubrik (med tesen)

• Inledning (med tesen)

• Argument och motargument

• Sammanfattande avslutning där tesen upprepas (och kanske även bästa argumentet) och kanske en uppmaning
   

• Använd gärna styckeindelning mellan olika argument.

• Det måste finnas en röd tråd och sammanhang mellan styckena. Använd gärna sammanhangssignaler: för det första, för det andra, detta leder till, därför, men, trots att mfl.

• Artikeln/inlägget undertecknas med skribentens namn

 

Essä

 

En essä är en faktatext där du diskuterar ett ämne. Du utgår från fakta och använder det för att diskutera och dra egna slutsatser.

 

I en essä är det viktigt med källhänvisningar. Man kan även använda citat.

 

Essän kan innehålla skribentens egna tankar.

 

Struktur

• Rubrik

• Inledning

• Fakta (kom ihåg källhänvisningar här)

• Analys/diskussion: här diskuterar skribenten ämnet utifrån faktan som hen skrivit om innan och drar slutsatser.

• Sammanfattning

• Källförteckning

 

Krönika

 

Personligt skriven text om ett aktuellt ämne.

 

Krönikan kan gärna innehålla en personlig upplevelse som anknyter till krönikans ämne. Händelsen används som stöd för krönikörens åsikter och för att läsaren ska kunna förstå krönikörens tankar.

 

Viktigt med läsartilltal i texten.

 

Man ska försöka ha en bra balans mellan personligt och allmänt i texten.

 

Avslutningen ska innehålla någon form av poäng, uppmaning eller lösning på ett problem.

 

Struktur

• Rubrik

• Inledning (här kan man behöva ha en bakgrund till ämnet krönikan handlar om)

• Brödtext: händelsen, åsikter och argument

• Avslutning

 

Recension

 

En text som man skriver om något som man läst, sett eller hört (film, musik, teater, konst, litteratur).

 

Recensionen ska innehålla en sammanfattning av det man läst/sett/hört. Det är viktigt att man inte avslöjar för mycket (t.ex. slutet) eftersom man via recensionen kanske vill få andra att läsa boken, se filmen etc.

 

En recension innehåller ofta en analysdel där man t.ex. analyserar handlingen och karaktärerna i en bok/film eller texten i en låt.

 

En recension är en personligt skriven text där skribenten reflekterar (personliga tankar) över det man läst/sett/hört. Recensionen ska också innehålla ett omdöme, som skribenten skrivit utifrån sina personliga tankar och åsikter.

 

Struktur

• Rubrik

• Inledning (här behöver man tala om vad det är man recenserar)

• Sammanfattning

• Analys

• Omdöme

 

Tidningsartikel

 

Artiklar är den vanligaste formen av text i en dagstidning.

 

Artiklarna handlar oftast om någon aktuell händelse. I artikeln framförs fakta, slutsatser och konsekvenser.

 

Struktur

• Rubrik

• Ingress (kort sammanfattning, ska vara intresseväckande)

• Brödtext, med underrubriker för att underlätta för läsaren

• Skribentens namn

 

Reportage

 

Ett reportage är en form av tidningstext som oftast handlar om en person, en grupp, en plats mm. Till skillnad mot en tidningsartikel behöver inte reportaget handla om något aktuellt/som nyligen har hänt.

 

I ett reportage finns det ofta med intervjuer, framför allt om reportaget handlar om en person.

 

Reportaget innehåller person- och miljöbeskrivningar. Skribenten återger sina personliga intryck av platsen, personen som intervjuats mm.

 

Reportagets uppgift är att både informera med fakta men också beskriva och måla upp bilder genom språket. Bilder och olika illustrationer finns nästan alltid med för att förtydliga innehållet.

 

Reportage innehåller ofta en faktaruta.

 

Struktur

• Rubrik

• Ingress (kort sammanfattning, ska vara intresseväckande)

• Brödtext (kan innehåll underrubriker)

• Skribentens namn

 

Insändare

 

Insändare är en kort argumenterande text.

 

Här utgår man främst från personligt tyckande. Man skriver sina personliga åsikter och använder framför allt värderande argument. Man får gärna använda sakargument också.

 

Man argumenterar om något som man vill förändra eller som man är missnöjd med.

 

Du ska övertyga läsaren om att det du tycker är rätt.

 

Man kan bemöta eventuella motargument, men det är inget måste.

 

Struktur

• Rubrik (som innehåller tesen)

• Inledning (här ska tesen upprepas och kanske någon bakgrund presenteras)

• Brödtext: argumenten (rangordnade med det bästa först) och eventuella motargument (som bemöts)

• Avslutning: kort upprepning av tesen och det bästa argumentet. Avsluta också med ett utrop/uppmaning till läsaren.

• Signatur (sitt eget namn eller annan signatur)

 

Novell

 

Kort berättelse som kretsar kring en händelse och utspelar sig under ganska kort tid.

 

Få karaktärer.

 

Person- och miljöbeskrivningar finns med men de är ganska korta.

 

Berättarperspektiv: jag-form eller allvetande berättare.

 

Handlingen kan antingen vara kronologisk, omvänd kronologi (att man börjar med att berätta slutet och sedan använder sig av återblickar för att berätta vad som hänt innan) eller parallellhandling (två berättelser/händelser som pågår samtidigt). Om man använder sig av omvänd kronologi behöver man ha en cirkelkomposition (att man avslutar berättelsen ungefär där den började).

 

Återblickar är bra att använda sig av för att berätta vad som har hänt innan.

 

Dialoger är bra att ha med men de ska vara ganska korta och man ska bara skriva dialog om det verkligen tillför något till berättelsen. När man får höra någon av karaktärernas tankar kallas detta för inre dialog.

 

I slutet av novellen ska det ske en vändning. Vändningen ska vara lite överraskande och oväntad.

 

Vändningen ska föregås av flaggning. Flaggningen fungerar som en förvarning för att något kommer att hända.

 

Brev

 

Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid: datum, inledande hälsningsfras, innehåll (själva budskapet och eventuellt svar på frågor du fått i ett tidigare brev), en avskedsfras och sist en underskrift.

 

Tänk på att anpassa språket efter mottagaren, det är stor skillnad om man skriver till en kompis eller till en politiker.

 

Referat

 

Ett referat är en sammanfattning av en annan text, film eller teaterpjäs. Det som återges i referatet måste stämma överens med originalet – man får inte lägga till eller ändra något.

 

I referatet måste alltid källan vara angiven: titel, författare och år.

 

Om man t.ex. refererar en skönlitterär text måste referatet innehålla: en kort sammanfattning av innehållet, de viktigaste karaktärerna, i vilken miljö handlingen utspelar sig, vilken genre, vilken problematik som behandlas och innehållets budskap.

 

Skribenten måste vara neutral och objektiv – man får inte blanda in egna tankar och åsikter.

 

För att visa att texten är ett referat använder man sig av referatmarkörer i texten. Genom referatmarkörerna hänvisar man till den ursprungliga källan och talar om vem som skriver/menar/framhäver/förnekar (osv) något, och på så sätt visar att det inte är författaren av referatet som gör detta.
T.ex. om författaren till den ursprungliga källan heter Annika Karlsson kan en referatmarkör se ut så här: Annika Karlsson menar…/Karlsson understryker…

 

Resonerande text

 

I en resonerande text för man ett resonemang.

Det innebär att man diskuterar med sig själv för att finna en lösning/svar eller att dra en slutsats.

Man jämför olika saker och lägger fram fördelar och nackdelar.

I resonemanget har man med egna åsikter, tankar, värderingar och erfarenheter. Du ska tala om vad DU tycker, vad DU upplevt mm.

Precis som i en krönika ska man även här försöka få läsarna att själva börja tänka kring ämnet/frågan.

 

Struktur

• Inledning: här måste man presentera ämnet eller frågan som man ska resonera kring.
  Man kan börja med:

  • Kort bakgrund/historik

  • Ge exempel på det som resonemanget ska handla om

  • Ställa en fråga till läsaren

  • Göra en kort sammanfattning av innehållet i texten

  • Börja med ett citat
     

• Huvuddelen: Här ska du fördjupa ämnet/frågorna som ditt resonemang handlar om.
  Det kan du göra genom att:

  • Frågor/svar och argument: resonera med dig själv, ställ frågor som du besvarar, väg argument mot varandra. Ha gärna med exempel (som läsaren kan känna igen) för att visa hur du menar.

  • För- och nackdelar: jämför olika saker med varandra och lägg fram för- och nackdelar.

  • Orsak och verkan: Beskriv händelser och vilka resultat/orsaker dessa kan leda till.
     

• Avslutning: här ska du komma fram till en lösning, ett svar eller en slutsats.
  
  Det är bra att avsluta med att knyta ihop texten genom att framföra din slutsats och kort upprepa det viktigaste ur ditt resonemang – det som har lett fram till just den här slutsatsen.
  
  Tänk också på att du ska få läsaren att börja tänka kring ämnet du skrivit om.
  För att göra detta kan det vara bra att använda retoriska frågor.

 

Källhänvisningar

 

Källhänvisningar är viktigt att kunna använda korrekt i flera olika texter.

 

Om du klickar på "knappen" här under finner du ett bifogat dokument om hur du ska använda källhänvisningar.